Geografi

Geografi är den vetenskap som beskriver hur jordytan ser ut, förklarar varför den ser ut som den gör och sätter detta i relation till hur mänsklig aktivitet påverkar och påverkas av jorden.

Den första kända kulturen att aktivt utveckla geografi som en vetenskap var antikens Grekland. Romarna utvecklade sedan kartografiska tekniker, då de utforskade nya områden. Under medeltiden utvecklade främst araberna Muhammad al-Idrisi Battutaoch Ibn Khaldun teknikerna som uppfunnits av grekerna och romarna. Efter Marco Polos resor ökade geografiintresset i Europa De långa upptäcksfärderna under 1500- och 1600-talet återupplivade intresset för geografin, och då främst mer detaljerade kartor, och fler teoretiska idéer. Under 1700-talet blev geografi en erkänd vetenskap.

Man talar i dag om tre huvudgrupper inom geografin, naturgeografi, kulturgeografi och Paleogeografi.

Inom naturgeografin studeras fysisk geografi som behandlar berggrund, mark, terrängformer, vatten och klimat och biologisk geografi som behandlar organismers geografiska fördelning över jordytan.
Kulturgeografi (även benämnt samhällsgeografi) handlar om att systematiskt studera samspelet mellan människan och jordytan. Speciellt fokuserar man på att undersöka orsakerna och konsekvenserna av mänskliga aktiviteter ur sociala, kulturella, politiska och ekonomiska perspektiv. Beskriver hur jorden har sett ut.

Inom paleogeografin studerar man främst kontinenternas läge under olika tidsperioder i jordens historia.
För oss vanliga när vi nämner ordet geografi tänker vi nog direkt på det vi läste i skolan om var olika städer berg och floder heter. Jag har bland annat märk att mina barna inte har lika mycket ramsor om hur åar,älvar städer och berg hör ihop som jag hade när jag gick i skolan. En klassiker som jag kommer i kontakt med det är åarna i Halland. Efter som jag när jag gick i skolan bodde i Skåne säger jag Laga Ni så Äta Vi. Laga= Lagan Ni=Nissan Så=Suseån Äta=Ätran Vi=Viskan. Jag har hört att bor man längre upp i Sverige vänder man på ramsan och säger Vi äta så Ni Laga. Kan detta stämma?

Traditioner

Jag fick en kommentar ang fastlagsris(påskris) och det är när man skall ta in detta. Lite mer forskning på min kammare har skett.

Men så här var det i början. Enligt en notering som finns så var det på fettisdagen som riset kom fram. Den helg som vi just nu haft till den hör även; Fastlagen – de tre dagarna före fastan (dag 49-47 före påsk)
Fastan – som inträffar 46 dagar före påsk och varar ända fram till påsk
Påsken – som infaller på påskdagen, den dag Jesus uppstod.

Efter som vi enligt seder och bruk har en rörlig påskhelg så infaller tidpunkten för påskens firande varierat. Vid Första konciliet i Nicaea år 325 beslöts att påskdagen alltid skall infalla första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen.

Som kuriosa; Ett försök till att räkna ut när påsken infaller detta är: Påskformeln i TurboPascal. Enligt denna formel är tidigaste datum för påskdagen den 22:a mars, och sista möjliga datum är den 25 april. Senast påskdagen inföll 22 mars var 1818, och nästa gång blir 2285. Senast påskdagen inföll 25 april var 1943, och nästa gång blir 2038.

Påsken (påskdagen)de följande åren kommer att vara 12 aprill 2009, 4 april 2010,24 april 2011, 8 april 2011,31 mars 2012,20 april 2013. Så fram med almanakan och planera in.

Fastlagen och fastan före påsk hade en stor betydelse i Sverige under medeltiden. I och med reformationen  försvann bestämmelserna om fasta. Sedan har fastlagens och fastan blivit alltmer diffust och idag är det tidsperioden före påsk.

Fastlagen är alltså raka motsatsen till fastan. De tre dagarna inleddes med fläsksöndagen eftersom det fortfarande var tillåtet att äta kött och fläsk. Sedan  följer blå måndagen vars ursprung är oklart. Var dagen fått sitt namn av vem man inte kanske var det hantverkargesällernas lediga måndagar som kallades detta eller att man smyckade skyrkorummet i blått, fastefärgen, som förberedelse inför askonsdagens fasta. Fettisdagen är fastlagens tredje och sista dag.

Tidig morgon fettisdagen 1909: klockan är 6 och tre bröder iklädda nattskjortor med faslagsris i händerna smyger tyst på tå för att piska hushållets övriga invånare. Efter utdelandet av risbastun väntar fettisdagsbullar med måttlig fyllning som äts med ångande vam mjölk i djupa tallrikar. Akvarell av Elsa Beskow ur tidskriften Julbocken 1909. Foto: ©Nordiska museet

Benämningen fettisdagen kan ha kommit av att man under den katolska tiden skulle äta mycket och fet mat före fastan. Ordet kan också härledas ur namnet ”vita tisdag”, som avsåg bruket att förbereda fastan genom att äta mjöl- och mjölkmat; som pannkakor, kroppkakor och bröd, gärna bakat av vetemjöl.

Se bilden här till höger den visar att barnen har fastlagsris i  sina händer.

Påskriset kunde vara smyckade som fastlagsrisen eller helt utan pynt. De togs ofta in lite före påsk och sattes i vatten så att löven skulle hinna slå ut. I Stockholm och andra delar av östra Svealand förekom påskris som dekorationsris under 1800-talets senare del. Först under 1930-talet blev det vanligt i hela landet att dekorera påskrisen med färgade fjädervippor, kulörta pappersblommor och kycklingar av bomull.
Altså fosrskningens slutsats från min lilla kammare. Fastlagsriset kommer in till fastan som infaller 49 dagar före påsk och påskriset tar man in veckan före påskhelgen.

Förresten i dag är det Vårfrudagen. Mer om det senare…..
 

Jag önskar alla en Glad Påsk

Vilket väder. Vi har minusgrader och snö men vilken vind. Det går inte att klä sig för att vara ute. Jag har i dag haft lager på lager men ändå frusit. Vi har varit ute och ordnat så att det går att vara i ett tält när vi ska laga en av våra bilar. Men så kallt det var att vara ute. Jag känner mig genom blåst och frusen in till märg och ben. Nu ska jag bjuda min familj på varm choklad och vispgrädde. Det blir nog så att jag gör gammal hederlig rörechoklad. Alla kanske inte kan receptet. Du tar kakao, socker rör ihop(mängd enligt eget tycke och smak cirka 1 msk kakao och 2 msk strösocker) och sedan vispgrädde. Rör detta ordentligt sedan kan man slå varmt vatten eller varm mjölk på detta och toppa med vispgrädde. Som liten hann jag ofta äta upp röran innan mamma kom med vattnet/mjölken.

Kvällen tar vi det lugnt och det kommer nog att röras en och anna äggtoddy- både vuxenmodel och barn model.

GLAD PÅSK på er alla där ute.

Korvmuddar på mitt sätt

Jag har stickat klart korvmuddarna i StickaMeras Pulsklubb. De blev inte bra!! Men jag gjorde på mitt sätt jag vände de ut och in och då blev det helt okej. Lilla dottern tog muddarna och det var knappt jag hann att fotografera.

Fastlagsris

Idag skiljer vi oftast inte fastlagsris och påskris. Från början piskade man varandra med ris, antingen på fettisdagen eller långfredagens morgon.

Långfredagens risning skulle påminna om Jesu lidande och är en sed som förekom i Sverige sedan 1600-talet. Fastlagsrisningens ursprung har även sökts i urgammal naturmagi och påståtts vara livsbefrämjande och lyckobringande.

Åtminstone sedan 1700-talets senare del har fastlagsriset också varit ett prydnadsris smyckat med färgglada band, pappersblommor och annat pynt. Riset kunde också förses med färgade pappersremsor med rim. Fjädervippor har använts i minst 150 år men blev vanliga först på 1930-talet. I Stockholm såldes fastlagsris med färgade fjädervippor och remsor med deviser på 1870-talet, möjligen även tidigare. Påskrisen kunde vara smyckade som fastlagsrisen eller helt utan pynt.

Källa Skrifter om påsken och fastan från Nordiska museet.

Det var ett bra tips

Visst har vi alla stickande haft problemet med att när vi byter färg och stickar på rundsticka eller på strumstickor att det inte ser vackert ut vid färgbytena. Jag slö surfade runt i dag och hittade följande Snygga färgbyten- jogless stripes här kan ni få tips på hur man kan göra snygga övergångar utan att färgbytena syns. Jag skall direkt pröva detta då jag håller på med marsmånads muddar och de gör jag på strumpstickor. Färgbytena har inte blivit vackra men nu….

På gården sker det inte just nu så mycket vi väntar på lammen och maken och farfar det mekar med kranen. Nu hoppas vi att det skall fungera för vi har fått byta hydralpaketet också. Det var något fel på det för det bara hissade och hissade och då kan man inte använda kran för att åka och hämta hem ensilagebalar.

Ang hemtagning av ensilagebalarna så har vi problem. Det har regnat för mycket( jag är nog inte den ende som upptäkt det) och hur skall vi få balarna till väg utan att göra stora djura spår i våra gräsvallar. Det kan bli så att vi skall vincha fram de och jag hoppas att det kommer att fungera för det vore bra för vi kan definitivt inte köra ut på vallarna för då blir det inte vackert inför årets grässkörd.  Vi vill inte ha en traktor med vagn som har Party i surhålet.

Jag gillar knappen delete

Jag har varit tvungen att göra vissa ändringar hör på bloggen. Ni som läst den här bloggen ett tag kan nog hitta vad som skett. För att inte gjuta mer olja på vågorna… så låter jag lite hemlighetsfull men det har jag rätt till.

Jag kan avslöja att jag blivit lite biten av sockstickar basillen. Jag tog mig till vår garnburik här i Storfors igår bara för att titta och kolla vad som finns, men jag skall först avsluta muddarna jag håller på med sedan skall det bli mer sockor. En av döttrarna lånade de jag just stickat när hon skulle till sin skolskog i går och ”de hade varit perfekta”. -Jag vill ha ett eget par,mamma. Kan du sticka.

Tack Marianne för din kommentar jag skall nästa gång jag gör ett par sockar pröva det du skrev.

Jag just skickat iväg alla mot skolbussen och skall nu ta mig an dagens jobb ute på gården. Det är sedan dax att börja tänka på vad jag skall skriva i ABC-leken på bokstaven F. Ska klura lite och sedan se vad det kan bli.

Nu är sockorna klara

Sockorna där jag fick garn, stickor och mönster av min Hemlis är klara. Det har varit roligt att sticka men jag har haft vissa problem.

1.Resoren blir inte jämn där jag byter mellan de olika strumstickorna.

2 Det var svårt att göra en snygg avslutning vid tån.

Idag har vi ännu en regning dag och jag låter hästarna vara ute ett kort tid.

Lugna söndag..

Ibland kan man behöva en dag där man inte gör något. En sådan dag har vi haft i dag. maken läser, jag har stickat och vi har slö tittat på tv. Efter som vi haft regn i dag blev det så att hästarna fick stå inne för det var för taskigt väder.

Laddar batterierna för man vet inte vad veckan har att bjuda. det jag dock vet är att jag måste ta tag i SAm ansökan av Eu bidragen. den skall vara inne 19 mars och det finns en del nya regler.

Återkommer med hur det arbete fortskrider.

En kalv på rymmen…

Jag kunde inte låta bli att fotografera vår kalv Dejlig Conin av Råglanda då hon var utanför sin box. Hon har kommit på hur man tar sig ut. Mamma står på insidan och talar om kom tillbaka men hon slår sina lovar. Hoppas hon snart blir större så att hon ej kommer ut.

Vi har haft några sdagar med kallt och i går kunde maken och farfarköra hem lite ensilage balar. Dock utan att använda kranen med den håller på att bli klar. det var nog mer jobb än vi trodde.

Familjen snörvlar och hostar en del och jag fick i förgår hjälp av distriktssköterskan att ta bort två regäla vaxproppar i mina öron. Dessa har påverkat bland annat min baland så jag har känt mig lite yr. Men nu har jag fått hörseln tillbaka och jag måste inte söka upp den som vill prata med mig för att höraoch se vad de vill.

Våra två skyttar i skjutit Storfors ungdomsskytteförening klubbmästeskap och nu väntar vi bara på att få resultatet och se vilka som går till final. I år kan det bli tufft men vi har också fler som skjuter i föreningen. I höstas kom det en hel del nya ungdomar som ville pröva på och dessa har verkligen kommit igång med sitt skytte.